RÄTTIGHETER FÖR MILITÄR PERSONAL
OM BEHANDLING AV MENTAL HÄLSA

OBS: Kommittén för mänskliga rättigheter ger inte juridisk eller medicinsk rådgivning. Informationen nedan ges som en allmänhetstjänst om de lagar och förordningar som kan granskas med en advokat så att åtgärder kan vidtas när så är lämpligt.

Det finns vissa rättigheter för alla när det gäller att acceptera eller vägra ta emot någon föreslagen, förskriven, eller beordrad behandling av mental hälsa. Att acceptera behandling av psykisk hälsa, inklusive droger är nästan alltid frivilligt. (I det här dokumentet ger KMR inte någon uppfattning om vaccinationer och vacciner som ges till soldater i aktivt tjänst, som kan eller inte kan vara obligatoriska.)

Militär personal aktivt tjänst har rätt till informerat samtycke innan de accepterar behandling, samt en rätt att vägra behandling om de inte håller med om sådant. Begreppet ”informerat samtycke” innebär rätten till:

  • Fullständig och ärlig information om alla risker med alla föreslagna psykiatriska behandlingar (information om de negativa effekterna av psykofarmaka kan fås på cchrint.org/psychiatrydangers);
  • Fullständig och ärlig information om alla risker med alla alternativa behandlingar;
  • Fullständig och ärlig information om alla risker och fördelar med att inte behandlas alls. Baserat på denna information kan militär personal sedan fatta ett välgrundat beslut om vilken behandling som är bäst.

Således kan de ta ett välgrundat beslut om vilken behandling som är bäst. Och om informerat samtycke vägras, har de rätt att söka råd hos en advokat. Enligt Försvarsdepartementets instruktion, Nummer 6000.14, 26 september 2011, med titeln, ”DoD Patient Bill of Rights och ansvar i det militära hälsosystemet (MHS)”, har militär personal rätt till informerat samtycke för all behandling och att vägra att ta emot behandling. Förordningen säger delvis, under avsnittet ”patienträttigheter”:

”f. informerat samtycke

Patienter har rätt till all nödvändig information i icke-kliniska termer för att göra kunniga beslut om godkännande eller avslag av behandlingar, eller deltagande i kliniska försök eller andra forskningsundersökningar, vilket som är tillämpligt. Sådan information skall inkludera alla eventuella komplikationer, risker, fördelar, etiska frågor och alternativa behandlingar som kan finnas tillgängliga.”

Man bör kräva att förses med lättförståelig information om alla biverkningar och negativa effekter av psykofarmaka, inklusive möjligheten att beteendet förändras i en sådan utsträckning att det orsakar vålds- eller självmordstankar eller -beteende, och att avbrytandet av sådana läkemedel utan medicinsk övervakning kan förvärra dessa tankar och beteenden. Bilaga 3 i samma förordning, i enlighet med förfaranden och MHS efterlevnadsriktlinjer säger:

”d. Deltagande i behandlingsbeslut. Varje MTF/DTF [Medical/Dental Treatment Facility] ska se till att förmånstagarna för MHS [Mental Health System] har rätt och möjlighet att fullt ut delta i alla beslut som rör deras sjukvård, med förbehåll för beredskapskraven för soldater i aktiv tjänst.

(1) I den mån det är praktiskt, MTF/DTF och TRICARE [Healthcare-programmet i USA:s Dept. of Defense Military Health System] Huvudnätverket för vårdpersonal ska:

(a) Förse patienter med information som är lätt att förstå, och möjligheten att fatta beslut mellan behandlingsalternativ som överensstämmer med informerat samtycke-processen.

(b) Diskutera alla behandlingsalternativ, samt möjligheten till ingen behandling alls med hänsyn till patientens kulturella bakgrund.

...

(e) Diskutera alla risker, fördelar och konsekvenser av behandling eller icke-behandling.

(f) Ge kompetenta patienter möjlighet att vägra behandling och att uttrycka önskemål om framtida behandling.”

I ett ovanligt fall, kan den militära läkaren eller befälhavaren försöka åsidosätta den aktiva tjänstgörande soldatens vägran att samtycka till behandling, men det måste ske genom den medicinska styrelsens förfaranden som ger olika behöriga processrättigheter till soldaten. Soldater måste se till att de granskar dessa föreskrifter med en kaplan (eftersom en soldat kan vägra behandling av mental hälsa av religiösa skäl), en advokat eller någon annan förespråkare, så att de kan vidta rätt åtgärd för situationen.

OBS: Man bör söka advokatråd om att lägga in något klagomål till Medicinalstyrelsen för att se till att ens rättigheter är helt skyddade.]

Army Command Policy-600-20 Rapid Action Revision (RAR) Issue 20 september 2012, tar upp en vägran av en soldat att underkasta sig medicinsk eller mental behandling. Den visar att om den militära läkaren insisterar på behandlingen och soldaten vägrar, skickas ärendet till en Medicinalstyrelse för åtgärd. Där kan soldaten bestrida den beordrade behandlingen och ärendet kommer att höras och därefter beslutas. Han ska se till att han söker advokatråd för att begära prövning av en Medicinalstyrelse.

Om soldaten inte håller med om Medicinalstyrelsens rekommendation, kan soldaten överklaga till Surgeon General, och även om Surgeon General instämmer i Medicinalstyrelsen, om soldaten fortsätter att vägra, kan han eller hon begära eller bli föremål för en krigsrätt, inklusive ett fullständigt juridiskt försvar.

Såsom noterats ovan, är behandling nästan alltid frivillig. Men soldater bör vara medvetna om sina rättigheter, så att de inte övertygas genom insinuationer eller ett förslag om att de inte kan vägra oönskad behandling av mental hälsa. Och om de står för sina åsikter och vägrar sådan behandling trots order från mentalhälsoutövare, måste de vara medvetna om och beviljas rätt till avslag, såsom nämns ovan.

TILL VETERANER

För veteraner från försvaret, finns det ingen tillåten påtvingad behandling.

Vissa veteraner är oroliga över att förlora sina fördelar om de vägrar psykiatriska behandlingar som rekommenderas till dem från ett VA-sjukhus eller en VA-klinik. Koden är oklar om detta skulle kunna hända, men det skulle vara grovt olämpligt om det gjorde det. I så fall kan du uppmärksamma en advokat eller din kongressrepresentant om ärendet.

Enligt 38 CFR 17,107, ”VA-svar på patienters störande beteende”, anger det här avsnittet:

”Även om VA kan begränsa tiden, platsen, och/eller sättet för vård enligt detta avsnitt, kommer VA att fortsätta erbjuda ett komplett utbud av nödvändig medicinsk vård som patienten är berättigad enligt paragraf 38 i United States Code och Code of Federal Regulations. Patienter har rätten att acceptera eller vägra behandling eller procedurer, och en sådan vägran av en patient är inte en grund för att begränsa tillhandahållandet av vård enligt denna paragraf.”

Du bör inhämta råd från VA angående detta. Om deras råd är otillfredsställande för dig, sök juridisk rådgivning.

NEDLADDNINGAR